Kommunerna får utan kostnad svaren från sin egen kommun. De redovisas som en totalkolumn samt ett dokument med samtliga öppna svar.

Utifrån svaren kan kommunen jämföra sig med andra kommuner, tex att fler eller färre har brandlarm, vill starta eget, flytta från kommunen och varför de vill det m.m. Vår förhoppning är att resultaten direkt kan leda till åtgärder.

Undersökningen sker varje år för att man ska kunna följa svaren över tid.

Kommunen hjälper samtidigt regionen/länet med att ta fram regional statistik som kan användas för regional utveckling inom hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regionala utvecklingsstrategier i övrigt och integrationsfrågor utifrån nyanländas perspektiv. Se exempel på regionala frågor i denna pdf.

Mot en mindre kostnad kan kommunen begära en PowerPoint presentation av svaren i kommunen och ta fram egna nedbrytningar av svaren för att t.ex. se skillnader mellan ålder, kön, de som vill bo kvar, de som är missnöjda med sin praktikplats etc. Det är även möjligt att formulera egna frågor på kommunnivå som vi lägger in i frågeformuläret. Vanliga frågor är om man besökt en viss samlingsplats i kommunen och hur nyanlända tycker att den kan utvecklas. Invandrarindex kan även presentera resultaten för Kommunfullmäktige, nämnder eller tjänstemän. Vi kan även tolka resultaten utifrån vår erfarenhet av Invandrarnas röst! Se exempel på kommunfrågor i denna pdf.

Kommunen hjälper samtidigt beslutsfattare, som finns under rubrikerna kunder och forskare, med att få information om hur det är att komma till Sverige och leva här.

Följ denna länk (pdf) och skriv ut informationsmaterial till kommuner som togs fram till seminariet ”Flyktingmottagande i förändring” i Växjö i månadsskiftet nov/dec. Här finns resultat från 2016 samt teknisk beskrivning över Invandrarindex 2016.